Få ridskolor har långsiktig plan för gödselhanteringen

IMG_5926

2018-01-17

Det är stor variation på hur svenska ridskolor hanterar den gödsel som hästarna lämnar efter sig. Vissa ridskolor ser till att gödseln återförs till lantbruket. Andra kör iväg till deponi och tvingas betala stora summor för det.

Hur ridskolor över landet hanterar gödseln har studerats av hippologstudenterna Sara Lood och Catharina Odenius.

De har i sitt examensarbete från 2017 undersökt hur olika ridskolors ekonomi påverkas av gödselhanteringen, samt på vilket sätt gödseln kan hanteras för att skapa miljömässig hållbarhet.
Studierna gjordes via en enkät som skickades ut till 254 ridskolor i samtliga län i Sverige, varav 56 svarade.
Av de ridskolor som svarade var 58 procent belägna i tätorten och 42 procent på landsbygden. 21 procent var belägna i norra Sverige, 40 procent i mellersta Sverige och 39 procent i södra Sverige.

SÄLLAN PRIORITERAT
För många ridskolor är hanteringen av gödsel ett problem som sällan prioriteras. Endast 8 procent av de tillfrågade ridskolorna har en långsiktig plan (fem år) hur hanteringen ska ske medan 25 procent av ridskolorna inte alls hade någon plan. För anläggningar nära tätorter kan förvaring och bortförsel bli dyrt trots att gödseln är en viktig resurs som bör återföras i kretsloppet.

Hästen har en stor del i utvecklingen av den svenska landsbygden och ger viktiga inkomster för det traditionella lantbruket. Växtnäringen som finns i gödseln borde ge den ett värde på marknaden, dock kostar det pengar att göra sig av med gödseln. Då kommuner och entreprenörer ofta tar en avgift för att ta emot gödseln blir den ett problem för ridskolor, istället för att ses som en resurs.

- Gödselhanteringen bör vara ekonomisk, lätthanterlig och ha en sådan liten miljöpåverkan som möjligt. Idag är det inte känt hur medvetna ridskolorna är angående gödselhanteringens miljöpåverkan, menar Sara Lood och Catharina Odenius.

STOR MÄNGD STRÖ I GÖDSEL
Hästgödsel består ofta upp till 90 procent av strömedel, vilket leder till stora gödselmängder att hantera och låga volymvikter av ren gödsel. På grund av den stora mängden strömedel i gödseln behöver markens organismer tid på sig att bryta ned gödseln.
Ridskolornas val av strömedel skiljer sig geografiskt sett. I södra Sverige används halm mer än i norra och mellersta Sverige, där användningen av kutterspån och spånpellets dominerar.

OLIKA TYPER AV LAGRING
Hur gödseln lagras skiljer sig inte utmärkande mellan norra, mellersta och södra Sverige. De vanligaste är gödselplatta och container. I tätortsnära områden används container mer frekvent än på landsbygden. På landsbygden använder sig 71 procent av ridskolorna sig av gödselplatta. Det är endast 8 procent av ridskolorna som har en plan angående dess gödselhantering på fem år eller längre. 25 procent av alla ridskolor har ingen plan alls för gödselhantering, medan 33 procent har en plan för 1-2 år.
De flesta ridskolorna anser att miljön är en prioriterad faktor gällande gödselhanteringen. I södra Sverige anser 41 procent att miljön är mindre prioriterad. Miljön prioriteras av 75 procent av ridskolorna belägna i norra Sverige.

STOR MÄNGD GÖDSEL
Valet av strömedel ingår som en faktor i kedjan för gödselhantering och kan påverka ridskolans ekonomi, vilket tas upp som en av arbetets frågeställningar. Utifrån resultatet väljer ofta ridskolorna strömedel för att det är lätthanterligt eller det billigaste alternativet. Hästantalet på ridskolan påverkar även mängden strömedel vilket är en faktor som berör ekonomi. Fler hästar genererar större mängd strömedel vilket i sin tur ger större utgifter. En häst på ca 500 kg producerar årligen 8-10 ton gödsel, vilket innebär stora mängder för varje ridskola.

VIKTIG RESURS FÖR ÅKERMARK
Hästgödseln är mer uppskattad än vad man tror och mest omtyckt är den av lantbrukarna. De använder ridskolans gödsel som gödning på sina åkermarker. Gödseln är otroligt viktig för åkermarken eftersom den innehåller mycket växtnäring som bidrar till en god skörd, skriver Sara Lood och Catharina Odenius i sitt examensarbete.

De påpekar även att det blir allt vanligare att kommuner tar emot hästgödsel för att kunna använda den till energiåtervinning, vilket är väldigt bra för miljön. Andra använder gödseln till jordframställning. Många av ridskolorna skänker gödseln till privatpersoner som vill gödsla landet hemma i trädgården.

Text: Sara Lood och Catharina Odenius, redigerad av Carin Wrange, redaktör HästSverige

Läs hela examensarbetet via länken.