Sjukdomar & skador

Virus på hjärnan

Farliga virus i hjärnan hos hästar

Det finns några olika virus som ger sig på hjärnan och ryggmärgen hos hästar. Inget av dessa virus finns just nu (2018) i Sverige, utom Bornavirus.

virus pa778 hjarnan(1)_270

Det är viktigt att hålla encefalitvirusen utanför Sveriges gränser. Foto: Sigbrit Mattsson, SVA

Flera virus är med på epizootilagens lista över farliga djursjukdomar som inte bör föras in i landet. Om man misstänker ett sådant virus på en svensk häst är det därför anmälningspliktigt.

Symptom kan vara feber, slöhet, att hästen blir överkänslig för ljus och beröring och får darrningar och kramper. Hästen kan bli vinglig eller förlamad, gå i cirklar eller pressa sitt huvud mot väggen. Alla dessa virus kan infektera häst och även människa, och många kan också infektera olika fågelarter.

  • Eastern, Western respektive Venezuelan Equine Encephalitis-virus (EEE-, WEE- och VEE-virus) förekommer i Nord- Central- och Sydamerika.
  • West Nile-virus finns i Nord- och Centralamerika, Mellanöstern och emellanåt i delar av Europa.
  • Japansk encefalit B-virus ses i Sydostasien.
  • Rabies är dödligt och obotligt. Rabies förekommer i Östeuropa, men ovanlig i övriga delar av Europa. Över hela Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika är sjukdomen vanlig hos flera olika djurslag.
  • Bornavirus förekommer bland annat i olika länder i Europa inklusive Sverige.

Alla utom rabies och Borna är kända för att spridas från fåglar till varmblodiga djur med blodsugande insekter. En sjuk häst kan som regel inte föra dessa smittor vidare, utom när det gäller VEE. Rabies smittar främst via djurbett. Bornavirus smittväg är inte helt klarlagd.

I länder där dessa sjukdomar förekommer är det vanligt att man håller hästarna vaccinerade mot sjukdomarna. För Bornavirus finns dock inget vaccin.

Ansvarig författare: Gittan Gröndahl, tf statsveterinär, SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, 2018-06-15

Läs mer:

Virusencefalit hos häst på SVAs hemsida

Virus på hjärnan - bornavirus

Bornasjuka är en sjukdom som ger symptom från hjärnan och orsakas av ett virus. Forskare vid SLU använde en metod som kallas närhetsligering för att försöka förbättra diagnostiken av bornavirusinfektioner i ett forskningsprojekt.

Förhoppningen är att i framtiden kunna säkerställa infektion hos levande djur, vilket man inte kan idag. Dessutom användes metoden för att studera hur sjukdomen uppkommer genom påverkan av cellens processer.

Närhetsligering var en bra metod

Med hjälp av närhetsligering har känsligheten för att påvisa antikroppar i blod- och ryggmärgsprov förbättrats avsevärt. Den nya metoden är minst tre gånger känsligare än den metod som används mest idag.

Den gängse metoden för att påvisa virus i hjärnvävnad har också förbättrats med hjälp av närhetsligering. Närhetsligering kan göra det lättare att skilja positiva prover från tveksamma prover. Det ökar säkerheten när diagnosen ställs.

Hur virusproteiner binder till proteiner i hjärna från sjuka djur studerades också. Viruset binder till ett protein som vid sjukdom bidrar till att öka inflammationen i hjärnan. Genom denna bindning tror forskarna att viruset lurar immunsystemet. Inflammationen minskar och viruset kan fortsätta att föröka sig. Bornavirus binder även till ett annat protein som är inblandat i celltillväxt. Viruset kan antagligen hindra cellernas normala tillväxt för att styra om cellen till att producera virus.

Hur ställs diagnosen bornasjuka?

Bornavirus orsakar neurologisk sjukdom hos flera olika djur. Hästar och får drabbas av bornasjuka. Hos katter kallas sjukdomen för vingelsjuka. Den så kallade ara-sjukan hos papegojfåglar orsakas också av bornavirus. I och med att virus infekterar hjärnan är det betydligt svårare att ställa en säker diagnos hos levande djur. I dagsläget ställs diagnosen bornavirusinfektion utifrån följande kriterier där samtliga ska vara uppfyllda:

  • kliniska symtom,
  • förekomst av antikroppar och/eller virus, samt
  • obduktionsfynd.

Forskarna använde ovan nämnda närhetsligeringsmetod för att hitta antikroppar i blodprov och virus i hjärna. Samma metod användes för att visa att viruset binder till proteiner från sjuka djur. Närhetsligering är en ny metod som är mycket känslig och specifik. Med hjälp av denna metod kan man påvisa olika protein antingen ensamma eller bundna till andra proteiner för att på så sätt förstå hur sjukdom uppstår. Tidigare har det näst intill varit omöjligt att visa att proteiner binder till varandra i celler och vävnad.

Förbättrad möjlighet att ställa diagnos och studera sjukdomen

I en allt mer global värld, där resor bland människor och djur ökar, kommer även risken öka för nya sjukdomar. I Sverige finns sedan länge vingelsjuka hos katt. Bornasjuka hos svenska hästar har också beskrivits. Det saknas emellertid fortfarande säker diagnostik av dessa bornavirusinfektioner. Forskarna menar att närhetsligering förbättrar möjligheten att diagnostisera bornavirusinfektion hos levande djur i framtiden. En sådan möjlighet kan vara att säkrare och tidigare hitta antikroppar i blod- eller ryggmärgsprov hos sjuka djur.

Idag erbjuder inget svenskt laboratorium antikroppsundersökningar avseende bornavirus. Djurägare och veterinärer hänvisas istället till Tyskland. En förfinad diagnostik som kan erbjudas vid ett svenskt laboratorium skulle öka tillgängligheten och kunskapen i Sverige. Dessutom skulle det ge tydligare och säkrare diagnosställande.

Närhetsligering har öppnat upp nya möjligheter inom medicinsk forskning. Med metoden kan forskarna på ett enklare sätt studera proteinbindningar på plats i celler och vävnad hos sjuka djur. På så sätt kan vi få större kunskap om hur i vårt fall bornavirus infekterar hjärnan och varför sjukdom uppkommer. En kunskap som i framtiden kan leda till nya behandlingsmöjligheter.

Ansvarig författare: Stiftelsen Hästforskning, redigerad av Gittan Gröndahl SVA 2011-09-15
Forskningsprojekt: Närhetsligering (proximitetsligering) för att påvisa bornavirusinfektioner.
Ansvarig forskare: Jonas Johansson Wensman, år 2008-2009

Virus på hjärnan - bornavirus

Antikroppar mot Bornavirus hittade i hästar på Island

Källa: Jonas Johansson Wensman, forskare vid SLU