Sjukdomar & skador

Ekvint metabolt syndrom

Ekvint metabolt syndrom - vanlig orsak till fång

Begreppen insulindysreglering (ID), insulinresistens (IR) och ekvint metabolt syndrom (EMS) börjar användas alltmer frekvent i olika hästsammanhang, särskilt då hästen har drabbats av fång. Men vad betyder begreppen, och vad är det för något, egentligen? Och hur är de relaterade till fång?

ekvint-metabolt-syndrom_600
Gotlandsruss med kraftig fettansättning, särskilt vid mankam och manke. Foto: Cecilia Müller

Vad betyder EMS, IR och ID och hur hänger begreppen ihop?

EMS stor för Equine Metabolic Syndrome, på svenska ”ekvint metabolt syndrom” och IR står för Insulinresistens. Ibland säger man nedsatt insulinkänslighet istället för insulinresistens.
Insulindysreglering (ID) är ett relativt nytt begrepp som används för att beskriva hästar som har IR och som även har onormalt höga insulinkoncentrationer i blod (hyperinsulinemi) vid fasta och/eller utfodring. Hästar med EMS har ID, på så sätt hänger begreppen ihop.

Förutom ID så är hästar med EMS ofta men inte alltid överviktiga eller feta samt har lokala fettdepåer, bland annat vid mankammen. Har de inte redan haft fång så är risken mycket stor att de får fång inom en snar framtid.
Man har under årens lopp noterat att ponnyraser så som russ och shetlandsponnyer samt ursprungliga hästraser så som islandshästar, oftare drabbas av EMS jämfört med t.ex. trav- och galopphästar. Det finns därför teorier om en genetisk bakgrundsorsak till EMS.

Fång hos hästar med EMS – orsak och samband?

Anledningen till att hästar med EMS får fång beror på att hästen är ID. Det som är farligt för hästar med ID är att de vid fasta men framför allt efter utfodring får onormalt höga insulinkoncentrationer i blodet – hyperinsulinemi. Det är visat att det är just de höga nivåerna av insulin som ger upphov till fång hos hästar med ID och EMS.

En foderstat med högt innehåll av socker gör hästen mer insulindysreglerad. Av denna anledning så drabbas EMS-hästar ofta av fång i samband med bete då intaget av socker är högt. Fångsymptom eller ”fångkänning” kan dock även komma när hästen står på stallutfodring. Om vallfoderstaten har ett högt innehåll av socker är risken för att fång uppstår under stallsäsongen hög.

Fång hos hästar med EMS skiljer sig från utfodringsrelaterad fång. Utfodringsrelaterad fång kan uppkomma till exempel när hästen ätit för mycket kraftfoder eller vid  plötsliga foderbyten där skillnaden mellan det gamla och det nya fodret är stor, till exempel vid snabb övergång från stallfoderstat till betesgräs.
I sådana lägen uppstår fång på grund av att mikroorganismerna i hästens grovtarm inte hinner ställa om till den nya foderstaten eller betesgräset tillräckligt snabbt, vilket skapar en obalans i grovtarmen Denna akuta störning i grovtarmen leder till ett systemiskt inflammatoriskt tillstånd som ger upphov till fång.

Rätt foder och regelbunden motion

Hästar som fått diagnosen EMS och som konstaterats vara insulindysreglerade kräver speciell omvårdnad för att fång skall kunna undvikas. A och O för en häst med EMS är korrekt utfodring och motion.
För att minska fångrisken hos hästar med EMS bör intaget av fodermedel med högt innehåll av socker- och stärkelse undvikas, eftersom ett lägre intag av dessa minskar insulinfrisättningen i blodet. Foder som innehåller mycket stärkelse och socker omfattar de allra flesta kraftfoder, som havre, korn, majs, betfor, pelleterade kraftfoder och müsliblandningar.
Grunden i foderstaten till en häst med EMS bör vara analyserat vallfoder (hö, hösilage, ensilage), vilket för övrigt gäller alla hästar. Då många hästar med EMS är överviktiga är det även viktigt att begränsa det totala intaget av energi, för att hästen ska minska i vikt. Detta är en viktig del i behandling av EMS då studier har visat att viktnedgång förbättrar insulinkänsligheten hos häst.

Regelbunden motion har visat sig kunna förbättra insulinkänsligheten, och minskar även risken för att hästen blir överviktig. Att endast motionera hästar med EMS utan att samtidigt förändra utfodringen leder dock sälla till en bestående förbättring av insulinkänsligheten.

Begränsa betestiden

Att släppa en fånghäst på bete är något de flesta drar sig för, eftersom många hästar med EMS får fång på bete. Betesgräset i sig är sällan ”farligt” utan det är den fria tillgången på gräs, det vill säga ett överintag av näringsrikt foder med högt sockerinnehåll, som gör att hästens insulindysreglering försämras ytterligare, med fång som följd. Det som avgör om hästen kommer drabbas av fång eller ej beror på hur insulindysrelgerad hästen är.

För att veta om det är lämpligt att låta EMS-hästen gå på bete eller ej behöver man göra ett test för att undersöka om samt hur kraftigt ID hästen är. I regel bör hästar med EMS inte tillåtas gå på bete, detta speciellt om hästen har eller har haft fång tidigare. Baserat på hur insulindysreglerad hästen är och vilken typ av bete det rör sig om kan hästen dock  tillåtas beta ett fåtal timmar per dag, men den behandlande veterinärens råd bör följas för enskilda individer.

 

Ekvint metabolt syndrom

Hästar som fått diagnosen EMS, Ekvint metabolt syndrom, kräver speciell omvårdnad för att fång skall kunna undvikas. A och O för en häst med EMS är korrekt utfodring och motion.  Trots korrekta omvårdnadsåtgärder så drabbas ibland hästar med EMS av fång.
En forskargrupp på SLU arbetar nu för att ta fram en medicinsk behandling för hästar med EMS och allvarlig insulindysreglering (ID).

Sjukdomen EMS och begreppen IR och ID

EMS står för Equine Metabolic Syndrome, på svenska ”ekvint metabolt syndrom” och IR står för insulinresistens. Ibland säger man nedsatt insulinkänslighet istället för insulinresistens. Insulindysreglering (ID) är ett relativt nytt begrepp som används för att beskriva hästar som har IR och som även har onormalt höga insulinkoncentrationer i blod (hyperinsulinemi) vid fasta och/ eller utfodring. Hästar med EMS  har ID, på så sätt hänger begreppen ihop.

Förutom ID så är hästar med EMS ofta, men inte alltid, överviktiga eller feta, samt har lokala fettansamlingar särskilt vid mankammen, runt svansfästet och runt manken. Den allvarligaste konsekvensen av EMS är dock den ökade risken som sjukdomen medför att drabbas av fång. Trots att samband finns mellan fetma, EMS och fång är det viktigt att notera att inte alla feta hästar är insulinresistenta, och att hästar som har ID inte behöver vara feta.

Vissa raser löper högre risk

Man har under årens lopp noterat att ponnyraser så som russ och shetlandsponnyer samt ursprungliga hästraser så som islandshästar, oftare drabbas av EMS jämfört med till exempel trav- och galopphästar. Det finns därför teorier om en genetisk bakgrundsorsak till EMS.

Det finns också forskare som anser att ponnyraser i grunden har en lägre insulinkänslighet än stora hästar. Detta förklarar varför ponnyraser och andra mer ursprungliga hästraser lättare drabbas av sjukdomen EMS och fång. Det finns därför anledning som ägare till en ponny eller islandshäst att vara extra uppmärksam på symptom som kopplar till denna sjukdom.

Så hänger IR ihop med hyperinsulinemi

Frisättning av insulin från bukspottkörteln styrs framför allt av blodets nivå av socker (glukos). Insulin har till huvuduppgift att stimulera upptag av glukos från blodet till kroppens celler. Glukos som tas upp efter utfodring används direkt som energikälla, eller så lagras det in som glykogen i muskler och lever. Insulin styr även kroppens metabolism av fett, genom att stimulera inlagring av fettsyror i fettväv, samt genom att hämma fettsyratransport ut ur cellerna.

En häst som är IR har en nedsatt känslighet för insulin i fett, muskel och leverceller. Insulinet stimulerar då inte cellernas glukosupptag lika effektivt, vilket leder till att kroppen kompenserar med att producera ännu mer insulin från bukspottkörteln och därmed uppstår hyperinsulinemi. De flesta hästar med ID får hyperinsulinemi efter utfodring, men vissa hästar har onormalt höga koncentrationer av insulin i blodet även mellan måltider.

Höga nivåer av insulin (hyperinsulinemi) ger ökad risk för fång

Anledningen till att hästar med EMS och ID får fång beror på att hästen har hyperinsulinemi. I försök har man injicerat insulin i blodet hos unga, friska ponnyer (utan någon tidigare historia av fång) och på så sätt kunnat framkalla fång. Man har därmed kunnat visa att det är just de höga nivåerna av insulin som ger upphov till fång hos hästar med ID och EMS.

En foderstat med högt innehåll av socker gör hästen mer insulindysreglerad. Av denna anledning så drabbas EMS-hästar ofta av fång i samband med bete då intaget av socker är högt. Fångsymptom eller ”fångkänning” kan dock även komma när hästen står på stallutfodring.
Om vallfoderstaten har ett högt innehåll av socker är risken för att fång uppstår under stallsäsongen hög. I många fall blir hästens fång så allvarlig att hästen behöver smärtlindring och boxvila under många månader, ända upp till 1 år. Det dock inte heller helt ovanligt att hästar med EMS får låggradiga symptom på fång, där djurägaren inte alltid lägger märket till att hästen till exempel har ett lite avvikande rörelsemönster.

Att ställa diagnosen EMS

Det finns olika metoder för att mäta insulinkänslighet hos hästar, många av testen är väldigt komplicerade att utföra och lämpar sig endast för användning i forskningssammanhang.
Den enklaste metoden är att mäta hästens basala nivåer av glukos och insulin i blodet. Då koncentrationen av glukos och insulin i blodet kan variera kraftigt över dygnet, bland annat beroende på utfodring och stress, så är denna metod dock relativ osäker. Det innebär att risk finns för att veterinären missar att ställa rätt diagnos.
Forskare på SLU har tagit fram ett enkelt test, ett så kallat oralt glukostoleranstest (OGT), som kan användas i fält för diagnostik av ID. Med detta test ger djurägaren själv hästen socker (glukossirap) i munnen, för att stimulera frisättning av insulin. Efter ett visst tidsintervall kommer en veterinär och tar blodprov från hästen för att mäta bland annat glukos- och insulinhalten i blodet.

Hur testet går till kan du läsa här: Diagnostik av EMS och PPID.

Varför korrekt foderstat är viktigt

Hästar som fått diagnosen EMS och som konstaterats vara insulindysreglerade kräver speciell omvårdnad för att fång skall kunna undvikas. A och O för en häst med EMS är korrekt utfodring och motion.

För att minska fångrisken hos hästar med EMS bör intaget av fodermedel med högt innehåll av socker- och stärkelse undvikas, eftersom ett lägre intag av dessa minskar insulinfrisättningen i blodet. Exempel på sådana foder är alla spannmål och spannmålsbaserade foder och melass. Grunden i foderstaten till en häst med EMS bör därför vara analyserat vallfoder (hö, hösilage, ensilage). Vid en vallfoderanalys skattas bland annat innehållet av energi som mäts i Megajoule (MJ) per kg torrsubstans (ts) och mängden smältbart råprotein (smb rp), som anges i g per kg ts.

För hästar med EMS, som många gånger är överviktiga, behöver man begränsa det totala intaget av energi. Om energikoncentrationen i vallfodret är för hög så kan den totala mängden foder i kg som man kan ge hästen bli för liten, dvs stråmängden minskar, vilket är negativt för hästen som behöver långa ättider. Energikoncentrationen bör därför helst vara under 9 MJ per kg ts i vallfoder som ska ges till hästar med EMS.

Analys av sockerhalten i vallfodret kan också göras. Man ska dock vara medveten om att olika analysmetoder används vid olika laboratorium, så analys av socker i vallfoder kan vara svårtolkat. Ett riktvärde som kan vara användbart är att sockerhalten i vallfodret bör understiga 10 procent av ts (dvs mindre än 100 g socker/kg ts).
Många vallfoderproducenter kan i dagsläget erbjuda foder med lågt sockerinnehåll till hästägare. Enbart sockerhalten bör dock inte användas som mått på om vallfodret är lämpligt eller inte för EMS-hästar, utan sockerhalten bör bedömas tillsammans med energimängd och proteinhalt i fodret. Proteinhalten i vallfoder bör ligga på ca 5-6 g smb rp/MJ.

Inget bete för fånghästar med EMS

Att släppa en fånghäst på bete är något de flesta drar sig för, eftersom många hästar med EMS får fång på bete. Betesgräset i sig är sällan ”farligt” utan det är den fria tillgången på gräs, det vill säga ett överintag av näringsrikt foder med högt sockerinnehåll, som gör att hästens insulindysreglering försämras ytterligare, med fång som följd. Det som avgör om hästen kommer drabbas av fång eller ej beror på hur insulindysrelgerad hästen är. Är hästen kraftigt ID kommer den ha mycket förhöjda insulinnivåer på bete (hyperinsulinemi).

I regel bör hästar med EMS inte tillåtas gå på bete, detta speciellt om hästen har eller har haft fång tidigare. Baserat på hur insulindysreglerad hästen är och vilken typ av bete det rör sig om kan hästen dock tillåtas beta ett fåtal timmar per dag. För att veta om det är lämpligt att låta EMS-hästen gå på bete eller ej behöver man därför först undersöka hästen med ett OGT-test, som ger information om hur kraftigt ID hästen är. Vad som sedan fungerar för den individuella hästen får man rådgöra om tillsammans med sin veterinär och utfodringsrådgivare. För att minska betesintaget kan hästen förutom att beta endast ett fåtal timmar per dag hållas på en begränsad betesareal, eller vara försedd med munkorg.

Regelbunden motion för hästar med EMS

Regelbunden motion har visat sig kunna förbättra insulinkänsligheten, och minskar även risken för att hästen blir överviktig. Att endast motionera hästar med EMS utan att samtidigt förändra utfodringen leder dock sällan till en bestående förbättring av insulinkänsligheten. Vilken intensitet som krävs för att förbättra insulinkänsligheten är inte helt klarlagt. Generellt kan man säga att lite motion är bättre än ingen, även om vissa forskar menar att intensiteten behöver vara relativt hög, galopp i > 30 minuter 5 ggr / vecka,  för att uppnå förbättrad insulinkänslighet.

Hett forskningsområde

Insulinresistens, EMS och fång är ett hett forskningsområde och det pågår intensiv forskning på SLU, där en forskargrupp just nu genomför en studie som utvärderar effekterna av ett nytt läkemedel för hästar med EMS. En medicinsk behandling är ytterst eftertraktad, då många hästar tyvärr har så kraftig ID att de drabbas av fång trots korrekt omvårdnad och motion. Preliminära resultat från studien visar att läkemedlet effektivt sänker insulinnivåerna i hästens blod vilket i sin tur minskar risken för att hästen ska utveckla fång.

Om man som djurägare har en häst som man misstänker har EMS, speciellt om hästen tidigare har haft fång, så kan man bli erbjuden att delta i studien. Det som krävs är att man har diagnostiserat hästen med EMS genom ett OGT-test i fält. Om testet visar att hästen är sjuk kan man kontakta forskargruppen för ett eventuellt deltagande.

Läs berättelserna om hästarna som behandlades och blev friska!

Ekvint metabolt syndrom

Vill du veta mest om EMS?

Läs mer om PPID ”Cushings syndrom”

Läs mer om fång och hormoner

Aktuell diagnostik av EMS och PPIDsammanställt av veterinär Sanna Truelsen Lindåse, leg vet. VMD, adjunkt i hästmedicin vid inst för kliniska vetenskaper, SLU

Evaluation of fasting plasma insulin and proxy measurements to assess insulin sensitivity in horses – vetenskaplig artikel av Sanna Lindåse, Katarina Nostell, Peter Bergsten, Anders Forslund och Johan Bröjer 2021

Insulin Sensitivity and Postprandial Insulin Response in Equines – Sanna Truelsen Lindåse, avhandling inom veterinärmedicin vid SLU 2017

Plasma insulin concentration increases linearly with body condition in Icelandic horses –vetenskaplig artikel i Acta Veterinaria Scandinavica, publicerad av Anna Jansson, professor SLU och Gudrun J. Stéfansdóttir och Sveinn Ragnarsson, Holar University College

Läs mer om EMS i följande studentarbeten vid SLU:

Lyssna och se föreläsningar (på engelska) om hypofysproblem (PPID) hos häst: