Många visioner vid Chalmers workshop om framtida forskning

2012-09-12

Nu har hästforskningen på allvar tagit steget ut i teknikens värld. Förhoppningsvis kommer hästnäringen i framtiden kunna nyttja såväl smarta som säkra textilier, bättre ventilation i stall och transporter som enklare testutrustning när det gäller att träna, sköta och undersöka hästar.

De goda idéerna och djärva visionerna saknades inte när Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 11 september bjöd in till workshop med rubriken: Vad kan teknisk forskning bidra med till hästsporten?

270 personer från hela landet nappade på inbjudan. Under sex timmar presenterades såväl pågående hästforskning vid landets universitet och högskolor som framtida önskade projekt, både möjliga och omöjliga!

Vid workshopen träffades en sällsynt mix av rutinerade forskare, yngre forskare, studenter, tränare, ryttare, hästföretagare, veterinärer, uppfödare och "bara" hästintresserade personer.

SATSNING PÅ OLIKA IDROTTER
Att just Chalmers tog initiativ till denna workshop beror på en satsning från högskolan att identifiera forskningsbara problem inom en rad olika idrotter. Hästsporten är en av de utvalda då det är en sport där material, mätning, sensorer, registrering, visualisering och simulering är några tänkbara områden för vidare forskning.

Helt klart träffade arrangörerna helt rätt då många av de deltagande forskarna såg möjlighet till många spännande framtida samarbeten inom olika projekt när workshopen var slut.

Lars Roepstorff, professor i hästens funktionella anatomi vid SLU, var mycket nöjd med diskussionerna under workshopen.
- För mig som forskar inom hästens rörelsemekanik känns det här helt fantastiskt. En av de största utmaningarna nu är att ta reda på vad som är forskningsbart. Vi har tagit ett viktigt steg här idag och jag ser med spänning emot att sammanföra gräsrötterna inom hästnäringen med teknologer och biologer, sade han.

BÄTTRE MILJÖ I TRANSPORT EFTERFRÅGAS
Bland föreläsarna på workshopen fanns Viktoria Carlebäck, framgångsrik fälttävlansryttare med många internationella meriter. Hon beskrev vilka behov av ny teknik hon som ryttare har när det gäller tävling på elitnivå. Till exempel hur man kan säkerställa miljön i hästtransporten för hästar som ofta reser över hela världen. Viktoria efterlyste även utveckling av hästens och ryttarens utrustning. Många gånger är den både för tung och för varm.

På Viktorias önskelista fanns också en objektiv metod att kunna mäta hur väl hästen är i form inför en tävling.
- Vi tar ofta blodprov på hästarna när de inte känns helt fräscha. Tänk om det också gick att utveckla en teknik att mäta formen med ungefär lika stor noggrannhet som Gunde Svan tillämpade på sin tid, sade hon.

Jan Jönsson, legendarisk fälttävlansryttare, tränare och nu även adjungerad professor vid SLU, fyllde på önskelistan om forskning som hästsporten vill se mer av. Mer kunskap om olika underlag var självklart ett sådant men även effekter av olika typer av broddning av häst under ritter på hala underlag.
- Hur påverkar det egentligen hästens ben när vi använder gräsbrodd på en hal terrängbana, frågade Jönsson.

BIOLOGIN SÄTTER GRÄNSEN
Att hästar är biologiska varelser med specifika behov och även begränsningar poängterades av flera föreläsare.
Universitetslektor Göran Dalin från SLU gav siffror på vilken otrolig atlet just hästen är när det gäller förmågan att prestera men betonade också vikten av att hästar sköts väl och utfodras och tränas med kunskap.

I förslaget till nya djurskyddslagen kommer just ökad kunskap om skötsel och träning bli ett tydligare krav och även detta måste vägas in i framtidens forskning. Hästar måste få vara hästar!

Veterinär Per Michanek, som arbetar på riksanläggningen i Flyinge, tog fasta på hästens behov av att få leva naturligt när det gäller inhysning. Han tycker det finns ett stort behov av mer forskning kring uppstallning och grupphållning.

- Det finns många problem med att ha hästar uppstallade, sade Per Michanek. Det är ingen bra miljö för hästen eftersom den har tråkigt större delen av tiden i stallet. Hästens rörelseapparat mår heller inte bra, särskilt för de hästar som ska prestera på topp när de innan stått inne så många timmar.

En dålig stallmiljö är inte ohälsosam enbart för hästarna som bor där. Även de människor som vistas och arbetar i stallet drabbas av de dammpartiklar som frigörs när foder och strö frigörs.

SAMARBETE MELLAN FORSKARGRUPPER
Just mätning av miljön i stallar har några forskare vid Chalmers tagit fasta på och testat olika tekniker att göra detta. Denna typ av studier har ju tidigare gjorts av forskare från SLU och Uppsala universitet men kanske kan de i samarbete med Chalmersforskarna komma ännu ett steg längre för att få till en bättre stallmiljö.

Även användandet av gamla redskap och tunga lyft diskuterades av såväl forskare som publik. Helt klart väcktes många förslag till områden inom hästnäringen där det behövs utveckling.

Arrangörerna vid Chalmers har satt årtalet 2021 som ett målsnöre då de hoppas att ökad och bättre teknologi inom hästsporten är en verklighet. Om den entusiasm som präglade workshopen består, borde den målsättningen inte vara omöjlig.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige