Skötsel & hantering

Biverkningar av läkemedel

De flesta läkemedel kan ge biverkningar. Innan nya läkemedel introduceras för användning till djur, liksom till människor, gör man undersökningar för att försäkra sig om att behandlingarna inte leder till oacceptabla bi verkningar.

Sådana biverkningar som förekommer mera sällan eller som bara drabbar vissa raser eller djurgrupper upptäcker man dock ibland först när läkemedlen används för behandling av ett större antal djur.

Nedan anges biverkningar för några läkemedel som observerats i Sverige vid behandling av hästar.

Biverkningar av antibiotika och vacciner

Hos hästar ses ibland biverkningar i samband med att man ger antibiotika. Vanligast är så kallad penicillinchock, som är en akut reaktion hos hästar som får penicillinpreparat insprutat i ett kärl (intravenöst) eller (vilket är oftast före¬ kommande) i en muskel (intramuskulärt).

Reaktionerna är ofta mycket allvarliga och ibland dör till och med hästarna. I mycket sällsynta fall kan man också få akuta överkänslighetsreaktioner och dödsfall hos hästar som får sulfapreparat (trimetoprimsulfa) intravenöst. Orsaken till dessa reaktioner är inte känd.

Andra biverkningar som man kan få av antibiotika är lokala reaktioner på de platser i musklerna där man sprutar in preparaten. Antibiotikabehandling kan ibland också ge effekter på bakteriefloran i tarmen med diarré som följd. Ibland ses även nässelutslag, som troligen orsakas av allergier.

Det förekommer att man ser biverkningar i samband med vaccinationer mot influensa, virusabort, stelkramp eller botulism. Exempel på symtom som kan ses är lokala reaktioner på injektionsplatserna, vinglighet, oro, håglöshet, feber, svettningar, muskelstelhet, svårigheter att äta och ömhet i lederna. Reaktionerna avklingar som regel inom ett par dagar.

Antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel

Hästar som sprutas intravenöst med antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel (s.k. NSAID preparat) kan i sällsynta fall drabbas av akuta rektioner liknande dem som ses vid penicillinchock. Det är även ganska vanligt att NSAID preparat ger skador på slemhinnan i mage och tarm.

NSAID preparat som sprutas in en muskel kan också ge lokala reaktioner på injektionsplatserna. Det förekommer ibland att hästar som får ledinjektioner av hyaluronsyrapreparat reagerar med smärta, hälta och ledsvullnad. Hos hästar som får sederande medel (s.k. alfa 2 agonister, såsom xylazin eller detomidin) ses ibland en kraftigt förhöjd andningsfrekvens (hyperventilering).

Det finns rapporter om att hästar svettas kraftigt då de behandlas mot luftvägssjukdomar med läkemedel som gör att andningen går lättare p.g.a. att bronkerna vidgas (s.k. beta 2 agonister, såsom klenbuterol).

Veterinärer ska rapportera allvarliga läkemedelsbiverkningar hos djur till Läkemedelsverket. Där granskas och bedöms rapporterna. Härigenom erhålles en bild av de biverkningar som förkommer i Sverige. Man kan i de fall det behövs vidta åtgärder för att minimera riskerna för biverkningar och därigenom få så säkra läkemedel som möjligt.

Penicillinbehandling av häst är mycket vanligt

Penicillin till häst ges alltid via sprutor, antingen som ett vattenlösligt penicillinsalt i en ven (i.v) eller som ett svårlösligt salt av penicillin och prokain i en muskel (i.m). Ofta görs medicineringen i en muskel hemma i stallet av djurägaren eller annan skötare.

Att ge hästar penicillin via munnen som hos människa, hund och katt, är inte lämpligt. Hästar tar inte upp penicillin från tarmen till blodet speciellt bra och det finns även risk för att tarmfloran i hästens mage påverkas. Vanligtvis tål hästarna penicillin väldigt bra men i sällsynta fall kan hästen få en så kallad penicillinchock. Reaktionerna ses som regel efter i.m. injektioner av penicilin- prokain, men ibland ses de även efter i.v. injektioner av vattenlösliga penicillinsalter.

Hästarna reagerar i omedelbar anslutning till injektionerna med oro, svettningar och balansrubbningar och ibland ramlar de omkull. De återhämtar sig sedan oftast inom loppet av cirka en halvtimme, men i en del fall dör de inom några minuter.

Orsaker till chock

Det finns flera tänkbara anledningar till dessa reaktioner. En möjlighet är att det är fråga om en allergi mot penicillin. För penicillinsalter som sprutats i.v. kan man anta att allergi är orsaken. För penicillinprokain är det även möjligt att det är fråga om en toxisk reaktion mot prokain. Vid i.m. injektion av penicillinprokainet sker en långsam upplösning av saltet från muskeldepån. Prokainets uppgift är att fördröja upptaget av penicillinet från injektionsplatsen. Utan prokain skulle man annars behöva spruta hästen var åttonde timma under behandlingsperioden. Med prokain räcker det med en dos dagligen.

Penicillin utan prokain enbart på klinik

Om man behöver ge rent penicillin ska det även ges direkt i blodet vilket kräver att hästen är inskriven på en klinik. Prokainet verkar också lokalbedövande vid själva injektionen vilket är positivt för hästen. Om preparatet skulle komma direkt ut i blodet kan det leda till skadliga effekter på grund av att halten fritt prokain i blodet blir för hög.

Hästar är känsliga för prokain och man kan tänka sig att de reagerar på grund av prokaintoxicitet. Hästen kan då bli orolig, få svettningar och kramper. I normalfallet bryts prokainet ner till ofarliga beståndsdelar i blodet.

Nedbrytningen av prokain sker med hjälp av enzymer, så kallade esteraser. En möjlighet som diskuteras är att vissa hästar skulle kunna ha en låg aktivitet av esteras i blodet. Detta skulle kunna disponera dem för att drabbas av prokaintoxicitet.

Det finns också exempel på att man kan bli extra känslig för prokain (och andra lokalbedövnings-medel) efter upprepade injektioner.

Studie av hästar som drabbats av penicillinchock

Forskare vid SLU har tittat på 59 fall där hästar drabbats av någon form av reaktion vid behandling av penicillin. Hästarnas reaktioner varierade kraftigt. Från ganska lindriga, så som nässelutslag, till mycket våldsamma neurologiska reaktioner där hästarna slängde sig handlöst i boxen och tycktes vara helt okontaktbara. De flesta hästarna reagerade snabbt efter injektionerna.

I studien har även enzymaaktiviteten från hästar som har fått en penicillinchock jämförts med sådana som inte har reagerat. Det visade sig då att hästar med låg esterasaktivitet var betydligt fler i chockgruppen än i kontrollgruppen.

Text: Hans Tjälve, professor i toxikologi och Lena Olsén, forskare inom toxikologi, SLU 2012- 11-18

Läs mer om biverkningar av läkemedel hos djur hos fass.se

Läs mer om biverkningar hos Läkemedelsverket

Tipsa en vän

Skriv ut