Undersökning av häst med ryggproblem

Vid misstanke om ryggproblem hos en häst bör man låta en veterinär göra en grundlig undersökning. I anslutning till veterinärundersökningen kan även utrustning, träningsrutiner och de krav som ställs på hästen, diskuteras.

Undersökningen av en häst med ryggproblem måste vara noggrann och omfattande, därför blir den i regel tidskrävande.

Det är viktigt att väga in hästens historia, eventuella ryttarbyten eller andra större förändringar i hästens liv.

Man måste också utesluta att andra delar av kroppen är inblandade i hästens problem.

Anamnes

(sjukhistoria): Undersökningen av en häst med misstänkt ryggproblem inleds med att veterinären tar upp en noggrann sjukhistoria.
Bedövning mellan ryggkotor på häst. Reflexmarkörer finns på plats  i forskningssyfte. Foto: Hästkliniken, Universitetsdjursjukhuset, SLU

Denna del av undersökningen är viktig och det är bra om hästägaren/ryttaren har tänkt igenom hur problemet har uppstått och utvecklats före veterinärbesöket

Exteriör/kroppsbyggnad

Veterinären bedömer om det finns några påtagliga avvikelser i hästens exteriör, om den är normalt musklad för sin ålder och träningsstatus och om muskelutvecklingen är symmetrisk.

Rörelser

En allmän undersökning av hästens rörelser i skritt och trav på rakt spår samt även i galopp vid longering görs i regel. Böjprover utförs ofta, och det är f.f.a. bakbenens reaktioner som är viktiga.

Palpation

Både ben och rygg palperas (känns igenom). Eftersom det inte är ovanligt med samtidig hälta och ryggömhet kan man behöva ta ställning till om det finns en hälta som behöver undersökas och behandlas innan man tar itu med ryggen. Det är till exempel inte ovanligt att hästar med dubbelsidiga hältor (båda fram eller båda bak) blir sekundärt ömma i ryggmuskulaturen. I många fall försvinner även ryggömheten om hältan kan behandlas och då behöver man inte behandla ryggen separat.

Ridprov

Om man kommer fram till att ryggen sannolikt är det primära problemet är det värdefullt att få se hästen riden. Det är ju i regel då de största problemen visar sig. Ibland vill veterinären se hästen riden både av den ordinarie ryttaren och av en annan, professionell ryttare.

Bedövning

Ibland vill man lägga en bedövning av ett misstänkt ryggparti och då bedöms effekten av bedövningen i regel med ett ridprov före och efter bedövningen.

Bilddiagnostik

När man i bästa fall har lyckats ringa in ett misstänkt område undersöks hästen ofta vidare med någon bilddiagnostisk metod.


Skelettet undersöks framför allt med röntgen, men inte alla delar av ryggen är tillgängliga för röntgen på en stående häst.

Ultraljud används huvudsakligen till mjukdelar som muskler och ligament. I vissa fall kan hästen remitteras för scintigrafi. Det är en undersökningsmetod som går att använda även för djupliggande delar som inte röntgen kommer åt.

Program för vidare träning

I de allra flesta fall är det sedan aktuellt att lägga upp ett konvalescensträningsprogram. Detta inleds ofta med någon form av vila, i alla fall från de moment som orsakar hästen obehag.

Det är dock inte fråga om att stå still utan det ska vara en aktiv vila. Hage och avsuttet arbete som longering eller tömkörning är det vanligaste.

Ofta kombineras det avsuttna arbetet med någon form av antiinflammatorisk behandling, antingen allmänt i form av medicin som hästen äter, eller lokalt genom injektioner. Som komplement används ibland akupunktur, massage eller stretching.

Ryggproblem kräver tid

För vissa specifika ryggproblem finns kirurgiska metoder, men idag används dessa sällan. Stötvågs-behandling är ett nytt och relativt oprövat alternativ vid behandling av skelett- eller ligamentproblem i ryggen.

Vilken behandlingsregim som än väljs så får man alltid räkna med att det tar tid att få bukt med ett ryggproblem, minst flera veckor och oftare flera månader. Vissa hästar går inte att få tillbaka i full funktion men i de allra flesta fall går det att få hästen att fungera på någon nivå.

Läs mer:

Så fungerar hästryggen

Kissing spines hos häst


Text: Karin Roethlisberger-Holm, veterinär och forskare, SLU  2012-01-27


Tipsa en vän Tipsa en vän Skriv ut Skriv ut
Veta Veta mer Veta mest