Häst & människa

Vad är en bra sits?

Det är många delar som ska falla på plats för att häst och ryttare ska bli ett välbalanserat ekipage. Sitsen är ryttarens "språk".

Varje ryttare behöver ett "språk" för att kommunicera med hästen. Språket består av ett antal olika "hjälper" eller signaler som hästen måste lära sig att förstå och att reagera på. Inlärningen av de grundläggande hjälperna bygger på beröm och "straff".

När den unga hästen till exempel ska lära sig att stanna är förhållningen straffet och eftergiften berömmet. De signaler som används i ridning är väl beprövade. Vare sig ryttaren rider dressyr, hoppning eller i skogen är signalerna desamma. Det enda som skiljer sig åt är hur hjälperna kombineras.

Illustration: Helena Granath

Den unga hästen måste allra först lära sig att svara på de enskilda hjälperna innan de olika hjälperna kan kopplas ihop.

Hästens välbefinnande

Ryttaren har ett stort inflytande på hästens hälsa och välbefinnande. Det är ett nöje att titta på ett ekipage som rör sig i harmoni med varandra. Hästens blick avspeglar glädje, musklerna i ryggen arbetar och hästen rör sig energiskt men utan spänning. En ryttare som sitter i obalans medför att hästen istället rör sig med stela, oregelbundna rörelser. Det finns en stor risk att hästen påverkas negativt om ryttaren använder en felaktig sits (som märkbart avviker från den korrekta sitsen). Om ryttaren till exempel sitter snett måste hästen kompensera detta genom att balansera upp ryttaren. Något som på lång sikt kan ge hästen problem i både muskler och skelettet och leda till onödigt lidande.

Teknik och känsla

Man kan säga att ryttarens språk består av två delar - teknik och känsla. Meningarna är delade om vad som är teknik och vad som är känsla i ridningen. Rent allmänt brukar man säga att tekniken är ryttarens balans och hur hon sitter i sadeln. Tekniken hjälper ryttaren att sitta rätt och placera sina hjälper på rätt ställe. Genom att öva in en välbalanserad och korrekt sits skapas alltså de viktigaste grundförutsättningarna för att ryttaren ska kunna kommunicera med hästen.

Känslan är hur ryttaren använder och kombinerar sina olika hjälper. Att bestämma när hjälperna ska ges och med vilken styrka. De flesta ridlärare tycker att känslan är svårare att lära ut än tekniken. Det beror på att känslan är något personligt. Det finns tusentals olika känslor, fler än vi kan sätta ord på.

Allt ryttaren gör påverkar hästen

Ryttaren är en helhet. Allt hon gör på hästryggen, vare sig det är rätt eller fel, påverkar hästen. En ryttare är aldrig starkare än sin svagaste länk.

De allra flesta ryttare har svårt att styra, balansera och koordinera sin kropp på det sätt som behövs för att sitta korrekt och därmed inverka rätt på hästen. Dessutom påverkar ryttaren hästens rörelser, form och balans lång innan hon lärt sig att sitta rätt.

Varje ryttare ger omedvetet en massa olika signaler till hästen. Det medför att hästen blir förvirrad. Genom att påverka hästen med ett felaktigt kroppspråk startas en "avinlärning" av det som hästen tidigare lärt sig. Det vill säga ytterligare en anledning till att ryttarens sits är så viktig för att lyckas i ridningen.

Ryttarens naturliga balans och jämvikt

För att kunna sitta rätt behöver ryttaren hitta sin naturliga balans och jämvikt på hästryggen. Därför kan man saga att sits och balans hör ihop. En av de viktigaste förutsättningarna för att hitta balansen är att ryttaren är avspänd. Ryttaren måste även följa med i hästens rörelser och arbeta i harmoni med hästen. Dessutom är det viktigt att placera tyngdpunkten så nära hästens tyngdpunkt som möjligt.

Den lodräta sitsen

Den lodräta sitsen, som också kallas grundsits, är grunden för alla typer av sitsar. Den används vid dressyr och vid utbildning av häst och ryttare. Den lodräta sitsen brukar också kallas för inverkanssits eftersom den ger ryttaren förutsättningar att inverka på hästen. Ryttaren ska sitta upprätt i sadeln och man ska kunna dra en lodrät linje från ryttarens axel via höften och ner till hälen. Kroppen ska vila på en triangel som består av skrevet och de båda sittbenen. Ryttaren ska sitta väl ned i sadeln mitt över hästen, så att båda sittbenen belastar hästen lika mycket.

Den lodräta sitsen kan variera något beroende på hur ryttaren är byggd och vilken storlek och byggnad hästen har.

Författare: Mari Zetterqvist Blokhuis och Agneta Aronsson, 2011-06-27

Tipsa en vän

Skriv ut