Häst & människa

Bättre sits hos ryttaren- del 1

Ridning bygger på ett samspel mellan häst och ryttare där ryttarens sits och balans är viktig för att kommunicera med hästen. För att ryttaren inte ska störa hästen i sina rörelser krävs det att man rider med en välbalanserad och avspänd sits.

Ryttarens sits är viktig i kommunikationen med hästen. Foto: Carin Wrange

Om ryttaren sitter snett så måste hästen kompensera det genom att balansera upp ryttaren. Det kan på lång sikt leda till olika typer av problem både i muskler och skelett och kan medföra onödigt lidande för hästen.

Ekipaget i ständig rörelse

Det är svårt för ryttaren att lära sig och för ridläraren att lära ut den perfekta sitsen eftersom ryttaren och hästen hela tiden är i rörelse. Förutom att ryttarens balans påverkar sitsen, är det också saker som hästens utbildningsnivå, temperament och rörelsemönster som kan påverka.

Mari Zetterqvist Blokhuis har drivit ett projekt för att utveckla metoder för att förbättra ryttarens sits. Studien har genomförts i samarbete mellan Ridskolan Strömsholm och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Strömsholmselever i studie

Projektet utfördes som en studie av 20 elever vid Ridskolan Strömsholm som fick sin sitsar bedömda när de red ett enklare dressyrprogram. Innan dess hade en förstudie skett med tio ryttare.

De som bedömde elevernas ritter var fem erfarna tränare och domare godkända av Svenska Ridsportförbundet, som dessutom var tävlingsryttare på medelsvår till svår nivå i dressyr.

Oavsett typ av häst och typ av sadel ska man alltid sträva efter en god sits. Foto: Viktor Wrange, SLU

Även träning utan häst

När samtliga 20 ryttare blivit bedömda skedde en andra testomgång där ryttarna delades in i en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Ryttarna i experimentgruppen fick ett specialutformat träningsprogram med övningar utan häst som skulle genomföras dagligen under nio veckor. Kontrollgruppen gjorde inte några övningar alls.

Efter nio veckor bedömdes samtliga ryttare igen och panelen som bedömde ryttarna visste inte vilken grupp eleverna tillhörde. Båda grupperna red bättre denna andra omgång jämfört med den första. Ryttarna i experimentgruppen tyckte att de övningar som de gjort var nyttiga och löste spänningar i nacke och höfter, ökade rörligheten i höfterna, förbättrade koordinationen och ökade kroppsmedvetandet.

Lägre hjärtfrekvens

Hästarnas hjärtfrekvens var lägre i testomgång två jämfört med första gången och det fanns en tendens till större minskning av hjärtfrekvensen när hästarna reds av experimentgruppen jämfört med testgruppen.

Studien visar också att det är svårt för erfarna domare/tränare att bedöma och vara överens om kvaliteten på ryttarens sits. Det behövs mer studier om hur häst och ryttare fungerar ihop för att öka ryttarens och hästens välmående.

Ansvarig författare: Stiftelsen Hästforskning, 2011-04-08

Forskningsprojekt: Utveckla metoder för att förbättra ryttarens sits genom lämpliga övningar och samtidigt minska risken för fysisk och psykisk ohälsa hos hästen.

Ansvarig forskare: Mari Zetterqvist Blokhuis, år 2006-2007

Tillbaka till Ridsport »

Tipsa en vän

Skriv ut