Kvarka hos hästar, hur ska man skydda sig?

Noskontakt är en viktig smittspridningsväg för kvarka. Foto: Sigbrit Mattsson, SVA

Den fruktade sjukdomen kvarka hos hästar orsakas av en bakterie, Streptococcus equi subspecies equi. Nya utbrott sker ständigt, ungefär 70 per år i Sverige, och något effektivt vaccin finns ännu inte, trots att många försök att göra vaccin har gjorts.

Kvarka är en riktigt besvärlig sjukdom som det ofta tar lång tid att bli av med från ett stall. Drabbade hästar får feber, näsflöde och svullna lymfknutor, som ofta utvecklas till bölder mellan ganascherna. Andningsvägarna kan svullna och då får hästen svårt att andas. En del hästar visar lindrigare symtom men är ändå smittförande.
Följdsjukdomar som lunginflammation, bölder på andra ställen i kroppen och vätskeansamling som gör att hästen svullnar upp kan uppträda, men är inte så vanligt.

Smittspridning

Hästar som genomgått kvarka får en viss motståndskraft mot nyinfektion. Bakterien finns i de sjuka hästarnas svalg, näsflöde och i bölderna.    

Smitta sker främst genom direktkontakt mellan hästar, men även via inredning, utrustning och människor som sjuka hästar haft kontakt med om de inte har bytt kläder, skor och desinfekterat sig. Från smitta till sjukdom räknar man med 3-14 dagar och hästen är smittsam 24-48 timmar efter att feber visat sig. Tillfrisknade hästar kan utsöndra bakterier ytterligare 2-3 veckor, ibland betydligt längre.

Risk för att utveckla långvarig smittsamhet finns också. Då finns bakterier kvar i svalgregionen, i de så kallade luftsäckarna. Det kan bli en infektion med slem, var och kvarkabakterier. Så småningom kan intorkade klumpar och "stenar" bildas som hästen inte klarar att rena sig från utan behandling. För att bäst hitta en en symtomlös smittbärare måste veterinär undersöka luftsäckarna via näsan med speciell utrustning och leta efter avlagringar och provta för kvarkabakterien S. equi. Utan provtagning kan man aldrig säkert veta att den till synes tillfrisknade hästen inte längre bär på smittan.

Skydda hästen mot kvarka

Det bästa sättet att skydda hästar mot kvarka och andra infektioner är att använda mottagningsstall med egen utevistelse för nytillkomna hästar. Efter minst två, helst tre, veckors karantän kan man släppa in de nya bland de befintliga hästarna, om de verkar hålla sig friska. Använd särskilda kläder och skor samt god hygien med handtvätt och gärna handdesinfektion före och efter besök i karantänsstallet.

När man lämnar hemmastallet för träning eller tävling bör man inte låta hästen hälsa på hästar från andra stall och själv ska man inte klappa andra hästar i onödan. Egen hink och annan utrustning är också bra att ha med och ställ krav på renlighet om hästen ska stalls upp.

Om hästen får kvarka

Misstänker man att man fått in kvarka i stallet bör man direkt isolera den sjuka hästen från de övriga och för övrigt följa råden som ges ovan. Väldigt tidigt i sjukdomen utgör hästen en mindre smittrisk än när det gått lite längre. Hagar där sjuka hästar vistats bör stå tomma minst en månad innan andra släpps in. Man ska naturligtvis också kontakta veterinär för att få den sjuka hästen undersökt och samtidigt inhämta råd från veterinären om smittskydd. Antibiotikabehandling vid kvarka behövs relativt sällan. En bedömning från fall till fall görs av veterinären.

Läs mer om kvarka:

Veta Mer-texter om kvarka:

Veta Mest-texter om kvarka:

Tillbaka till Infektioner »

Kvarka

Vill du veta mest om kvarka på häst? Läs de vetenskapliga rapporterna direkt från några olika svenska forskningsprojekt om kvarka.

Avhandling vid SLU

Streptococcus equi subsp equi and Streptococcus equi subsp zooepidemicus - upper respiratory disease in horses and zoonotic transmission to humans -Susanne Lindahl - avhandling inom veterinärmedicin vid SLU

Svenska slutrapporter i forskningsprojekt om kvarka

Slutrapport i forskningsprojekt: Studier av Streptococcus equi i syfte att utveckla metoder för att förhindra kvarka (öppnas i nytt fönster som pdf)

Slutrapport i forskningsprojekt: Ny PCR-diagnostik för kvarka (öppnas i nytt fönster som pdf)

Sammanfattningar av svenska forskningsartiklar om kvarka (på engelska)

Real-time PCR for detection and differentiation of Streptococcus equi subsp. equi and Streptococcus equi subsp. zooepidemicus. Båverud V, Johansson SK, Aspan A. Vet Microbiol. 2007 Oct 6;124(3-4):219-29.

Tracing outbreaks of Streptococcus equi infection (strangles) in horses using sequence variation in the seM gene and pulsed-field gel electrophoresis. Lindahl S, Söderlund R, Frosth S, Pringle J, Båverud V, Aspán A. Vet Microbiol. 2011 Nov 21;153(1-2):144-9.

Getting to grips with strangles: an effective multi-component recombinant vaccine for the protection of horses from Streptococcus equi infection. Guss B, Flock M, Frykberg L, Waller AS, Robinson C, Smith KC, Flock JI. PLoS Pathog. 2009 Sep;5(9):e1000584

Two novel IgG endopeptidases of Streptococcus equi.
Hulting G, Flock M, Frykberg L, Lannergård J, Flock JI, Guss B. FEMS Microbiol Lett. 2009 Sep;298(1):44-50.

Protective effect of vaccination with recombinant proteins from Streptococcus equi subspecies equi in a strangles model in the mouse.
Flock M, Karlström A, Lannergård J, Guss B, Flock JI. Vaccine. 2006 May 8;24(19):4144-51.

Studies of fibronectin-binding proteins of Streptococcus equi.
Flock M, Karlström A, Lannergård J, Guss B, Flock JI. Vaccine. 2006 May 8;24(19):4144-51.

Recombinant Streptococcus equi proteins protect mice in challenge experiments and induce immune response in horses.
Flock M, Jacobsson K, Frykberg L, Hirst TR, Franklin A, Guss B, Flock JI. Infect Immun. 2004 Jun;72(6):3228-36.

Identification of a novel collagen-like protein, SclC, in Streptococcus equi using signal sequence phage display.
Karlström A, Jacobsson K, Flock M, Flock JI, Guss B. Vet Microbiol. 2004 Dec 9;104(3-4):179-88.

CNE, a collagen-binding protein of Streptococcus equi.
Karlström A, Jacobsson K, Flock M, Flock JI, Guss B. Vet Microbiol. 2004 Dec 9;104(3-4):179-88.

Vaccination of horses against strangles using recombinant antigens from Streptococcus equi.
Waller A, Flock M, Smith K, Robinson C, Mitchell Z, Karlström A, Lannergård J, Bergman R, Guss B, Flock JI. Vaccine. 2007 May 4;25(18):3629-35.

Fibronectin-binding protein of Streptococcus equi subsp. zooepidemicus.
Lindmark H, Jacobsson K, Frykberg L, Guss B. Infect Immun. 1996 Oct;64(10):3993-9. 19.

SclC is a member of a novel family of collagen-like proteins in Streptococcus equi subspecies equi that are recognised by antibodies against SclC.
Karlström A, Jacobsson K, Guss B. Vet Microbiol. 2006 Apr 16;114(1-2):72-81.

SFS, a novel fibronectin-binding protein from Streptococcus equi, inhibits the binding between fibronectin and collagen.
Lindmark H, Guss B. Infect Immun. 1999 May;67(5):2383-8.

IdeE, an IgG-endopeptidase of Streptococcus equi ssp. equi.
Lannergård J, Guss B. FEMS Microbiol Lett. 2006 Sep;262(2):230-5.

Pulsed-field gel electrophoresis and distribution of the genes zag and fnz in isolates of Streptococcus equi.
Lindmark H, Jonsson P, Engvall E, Guss B. Res Vet Sci. 1999 Apr;66(2):93-9.

Comparison of the fibronectin-binding protein FNE from Streptococcus equi subspecies equi with FNZ from S. equi subspecies zooepidemicus reveals a major and conserved difference.
Lindmark H, Nilsson M, Guss B. Infect Immun. 2001 May;69(5):3159-63.

A fibronectin-binding protein from Streptococcus equi binds collagen and modulates cell-mediated collagen gel contraction.
Lidén A, Karlström A, Lannergård J, Kalamajski S, Guss B, Rubin K, Rydén C. Biochem Biophys Res Commun. 2006 Feb 10;340(2):604-10.

Tillbaka till Infektioner »