Invärtes parasiter

Små blodmaskar (Cyathostominer) är hästens vanligaste inälvsmaskar. De vuxna maskarna lever i hästens grovtarm och hästarna smittas när de äter infektiösa larver på ett smittat bete. Alla hästar är infekterade med vilande larvstadier. De är svåra att helt eliminera med maskmedel. Dessa larver utvecklas successivt till nya vuxna maskar. Vid kraftiga angrepp med små blodmaskar kan symtom uppträda i form av avmagring och diarré på känsliga individer.

Stor blodmask (Strongylus vulgaris) kan i sällsynta fall orsaka besvär i form av koliker, då de under sitt larvstadium uppehåller sig i de tillförande blodkärlen till tarmen där de i värsta fall kan täppa till flödet. För att undvika introduktion av stor blodmask på sina beten kan man ta för vana att alltid avmaska nya hästar på plats med en makrocyklisk lakton när de anländer, innan de släpps i de egna beteshagarna.

Spolmask (Parascaris equorum) förekommer allmänt hos föl och unghästar, men sällan hos hästar äldre än 3 år. Masken lever i tunntarmen och producerar rikligt med ägg som kommer ut på betet med avföringen. Dessa ägg kan leva i miljön i många år och utgöra smittkälla för kommande generationer av föl. Typiska symtom på spolmaskinfektion är dålig tillväxt, minskad aptit, gallor och ruggig hårrem.

Bandmask (Anoplocephala perfoliata) är en vanligt förekommande mask hos hästar i alla åldrar. Bandmask lever i övergången mellan tunntarmen och blindtarmen. Det är oklart i vilken mån bandmask skadar hästen.

Styngflugor (Gasterophilus spp) lever under några veckor på sommaren. Honorna lägger karaktäristiska gulvita ägg på hästens hårrem, ofta på frambenen och vid ganascherna. Larverna upptas via munnen och övervintrar i hästens magsäck eller i början av tarmen. I magsäck/tarm orsakar larverna knappast någon skada och därför behöver man i regel inte avmaska mot dessa.

Läs mer om hur du planerar för parasitfria beten

Bandmask vanligare hos häst med kolik

Invärtes parasiter

Invärtes parasiter

Det görs en hel del forskning kring förekomst av hästens parasiter, såväl i Sverige som i andra länder. Resistens hos flera på marknaden sålda preparat kräver nytt tänkande hos hästägare.

Förebyggande åtgärder är den framtida lösningen för att undvika ökad resistens. Betesputsning, anläggning av grus eller sand i rasthagar samt sambetning med andra djurslag är bra åtgärder. Betesmarker behöver dessutom få vila ibland eller plöjas upp och sås om. Inga maskar kan överleva i en hage som varit hästfri i två år.

Här kan du få fördjupad kunskap om hästens invärtes parasiter i ett antal vetenskapliga artiklar.

Prevalence and control of strongyle nematode infections of horses in Sweden
Doktorsavhandling 2005 vid SLU inom parasitologi av Eva Osterman Lind. Eva är numera verksam vid parasitologen vid SVA i Uppsala.

Epidemiology of Anaplocephala perfoliata infection in foals on a stud farm in south-western Sweden
Artikel i Veterinary Parasitology 1998. Författare: Johan Höglund, Olle Nilsson, Britt-Louise Ljungström, Johan Hellander, Eva Osterman Lind och Arvid Uggla.

Parascaris equorum in foals and in the environment on a Swedish stud farm with notes on treatment failure of ivermectin.
Artikel i Veterinary Parasitology 2008. Författare: Kristina Lindgren, Örjan Ljungvall, Olle Nilsson, Britt-Louise Ljungström, C. Lindahl och Johan Höglund.

Ur Fass.se om djurläkemedel
Författare: Johan Höglund, SLU

Sviktande avmaskningseffekt av pyrantelpamoat hos häst 
Artikel i Svensk Veterinärtidning nr 6 2011 Författare: Johan Höglund, Bitte Ljungström och Katarina Gustafsson.

Ivermektin saknar effekt mot spolmask
Artikel i Travhästuppfödaren nr 3 2007 av Örjan Ljungvall, Johan Höglund, Catarina och Ceve Linde, Kristina Lindgren och Bitte Ljungström.

Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) for the detection of antibodies to Anoplocephala perfoliata in horse sera
Artikel i Veterinary Parasitology 1995. Författare: Johan Höglund, Britt-Louise Ljungström, Olle Nilsson och Arvid Uggla

Bandmasken - vad vet vi idag?
Artikel i Travhästuppfödaren nr 3 2004. Författare: Arvid Uggla och Johan Höglund

Läs också om studier kring spolmask hos föl