Fölningens olika stadier

Fölningen sker oftast under den senare delen av natten. Vad som startar förlossningen är fortfarande okänt men man tror att stoet på något vis kan reglerar detta och väljer att föla när hon är trygg och har lugnt omkring sig.

Vid fölning bör man se till att man har en erfaren person närvarande. Förloppet varierar mellan individer men det är lätt att bli orolig och stressad i onödan om man är oerfaren. Det är viktigt att inte störa förloppet i onödan.

Fölningen kan delas in i tre stadier:
  • Öppningsstadiet
  • Utdrivningsstadiet
  • Efterbördsstadiet

Öppningsstadiet

I öppningsstadiet roterar fölet runt från ryggläge och sträcker ut frambenen och huvudet mot bäckenet. Detta sker med hjälp av sammandragningar i livmodermuskulaturen och fostrets egna rörelser. Dessutom påskyndas förloppet genom att stoet lägger och reser sig ofta. Stoet visar ofta tydlig oro, tittar bakåt mot magen och svettas. Detta inledande skede varierar i längd.

Utdrivningsstadiet

I utdrivningsstadiet ligger stoet oftast ner helt på sidan och fostervattnet går, eftersom den yttre fosterhinnan spricker. Snart kan den inre fostersäcken och framhovarna skymtas. Krystvärkarna är nu kraftiga och det oftast inte särskilt lång tid innan hela fölet är framfött.

Om fosterhinnan ännu inte har brustit ska man genast ta hål på den så att fölet kan få ut huvudet och börja andas. Detta är i normala fall det enda man bör hjälpa till med eftersom all annan inblandning lätt stör stoet.

Navelsträngen brister ofta av sig själv och det är bra om den förblir intakt en stund efter fölningen eftersom det pumpas över stora mängder blod till fölet från moderkakan. Navelsträngen brister vanligtvis omkring 3-5 cm från fölets buk. Det är bra om man tvättar av den med något milt desinfektionsmedel. Om det blöder räcker det ofta med att man klämmer åt med fingrarna en stund för att det ska sluta.


Utdrivningsstadiet, d v s själva förlossningen, tar normalt omkring 10-15 minuter men kan även gå snabbare eller långsammare, uppåt en timme. Normalt reser sig fölet upp relativt direkt efter födseln. Det jobbar intensivt i omkring en kvart för att komma upp för att sen slappna av och ta igen sig en kort stund. Det kan även trilla ett par gånger vid resningsförsöken vilket är helt normalt.

När fölet väl är på fötter börjar det leta sig omkring på stoet för att hitta spenarna. Ofta börjar det leta vid bringan för att sedan jobba sig bakåt och ganska snart hittar det rätt. Snart är fölet stadigt på benen och hittar snabbt och utan problem till juvret.




Inom en halvtimme kan fölet normalt komma upp i bröstläge själv, göra sugrörelser med läpparna och gnägga. Mamman tar kontakt med sitt föl. Foto: Carin Wrange


Läs mer om komplikationer vid fölning och om fölets första tid i livet.

Efterbördsstadiet

Efterbördsstadiet kan pågå ända upp till tre timmar och det är viktigt att kontrollera att efterbörden kommer ut. Ofta visar stoet oro och smärta i denna period. Efterbörden består av moderkakan och fosterhinnor. Man kan binda upp efterbörden för att förhindra att stoet trampar på den. Man bör vara noga med att undersöka att stoet har fått ur sig allt och ingen del finns kvar. Om ingenting har hänt inom tre timmar bör man sära på stoet och fölet en kort stund vilket gör att livmodern drar ihop sig och detta brukar påskynda avlossandet av efterbörden. Detta kan upprepas varje timme några gånger. Men om efterbörden ändå inte lossat inom ett par timmar bör man tillkalla veterinär, om fölningen sker på natten kan man avvakta till på morgonen.

Tiden efter fölningen

Under den första tiden efter fölningen kan det vara lämpligt att bevaka sto och föl regelbundet. Det tar omkring fyra dygn för fölet att vänja sig vid ett liv utanför livmodern. Det är viktigt att sto och föl under denna tid får lugn och ro för att lära känna varandra ordentligt, de ska lära sig känna igen varandras lukt och ljud.

Råmjölken

Den första mjölken i juvret kallas råmjölk och det är mycket viktigt att fölet får i sig den. Fölet föds nästan helt utan eget immunförsvar och får i sig antikroppar bara genom råmjölken. När fölet föds och några timmar framåt är tarmens slemhinna extra genomsläpplig för stora molekyler som antikroppar. När slemhinnan sedan förändras och genomsläppligheten sjunker kan inte fölet längre ta upp antikropparna i samma utsträckning. Har inte fölet börjat dia inom 4-6 timmar är det hög tid att ingripa.

Text: Agronom Charlotte Isaksson, ur Uppfödarskolan, Länsstyrelsen Dalarna, med bearbetning och tillägg av veterinär Gittan Gröndahl. 2012-04-24


Läs mer:


Tipsa en vän Tipsa en vän Skriv ut Skriv ut
Veta Veta mer