Är ditt sto brunstigt?
När avelsstoet kommit in i sexualsäsongen och visar regelbundna brunster är det dags att beställa betäckning eller insemination. Brunstpassningen är viktig för att passa in tidpunkten rätt, så man bör lära känna sitt sto och hennes brunstbeteende.Det är lätt att se om stoet är brunstigt om hon visar tydliga
brunsttecken: lyfter på svansen, skvätter urin och "blinkar" med
vulvan. Slidans slemhinna
blir också mörkare i färgen under brunsten. Intresserad av hingsten?Om brunsten är otydlig kan man prova stoet genom att föra henne
i
närheten av en hingst och se om hon då visar tydliga tecken. Det kallas
"teasing". Om hon slår mot hingsten eller visar tydligt ointresse är hon inte i brunst. Man kan även
prova att trycka på stoets bakdel för att se om hon ställer upp
sig. |
|
Har
man
inte tillgång till en hingst kan en veterinär hjälpa till att bedöma
genom att göra en gynekologisk undersökning med rektalisering och/eller
ultraljud.
Varje sto är en unik individ och symptomen på brunst kan variera mycket så det är viktigt att man lär känna varje sto noga och tar hänsyn till hennes speciella egenskaper.
Stoets brunstcykel
Ston har oftast en brunstcykel som är ungefär 21 dagar, men det kan variera mellan olika ston. Det är under cirka fem
dagar (variation 3-8 dagar) i slutet av denna cykel som stoet visar
brunst, och brunsten avslutas med ägglossning innan en ny mellanperiod inleds. Efter en fölning brukar den första brunsten, fölbrunsten, uppträda redan efter 6-10 dagar. Då är livmodern inte alltid redo att ta emot en nytt foster utan brunsten behövs för att tömma och rensa livmodern. Det är bättre att vänta med betäckning till 30-dagarsbrunsten.
Brunstsäsongen avgörs av dagsljuset
De flesta ston visar brunst och är fruktsamma endast under den ljusa och varma
årstiden. I Sverige är det oftast från februari-mars till tidig
höst.
Under den mörka årstiden går stonas reproduktionsorgan ner i vila och
livmodern slappar av. Det är den ökande mängden dagsljus som gör en att
äggstockarna blir aktiva igen efter vinterperioden. I en del av hjärnan som kallas hypofysen produceras hormoner som
stimulerar äggstockarna till ägglossning. På en anläggning med flera ston kan de doftämnen (feromoner) som
utsöndras vid brunst påverka övriga ston att komma i brunst.
Den första brunsten på
säsongen brukar inte följas av en ägglossning (ovulation) så man bör
vänta på andra eller tredje brunsten innan man betäcker. Stoet bör ha
fällt sin vinterpäls och vara i gott hull för att komma i brunst som
leder till ägglossning. Ungston brukar visa sin första brunst vid 1-1 1/2 års ålder, men de är inte fullt könsmogna förrän vid 2 1/2-3 1/2 års ålder. Ur avelssynpunkt är bästa åldern för betäckning mellan 4-14 år, sedan kan det bli allt svårare att få stoet dräktigt.
Ägglossningen - viktig att pricka in för lyckad befruktning
När äggblåsan börjat växa under brunsten, växer den vanligtvis knappt en halv centimeter per dygn fram till ägglossningen eller ovuleringen. Ägget släpper vanligtvis
från äggstocken när det är omkring 6 cm stort, men detta kan variera
mellan olika ston. Då
först är ägget befruktningsbart. Samtidigt går stoet ut ur brunsten. För bästa dräktighetsresultat bör det finnas spermier
på plats vid ovuleringen. Det
gäller att försöka betäcka eller inseminera vid rätt
tidpunkt i förhållande till stoets ägglossning för att få så goda
chanser till befruktning som möjligt.
När stoet är brunstigt kan man låta göra en gynekologisk
undersökning för att kontrollera brunsten och hur
äggblåsorna (folliklarna) i äggstockarna utvecklas för att kunna avgöra bästa tidpunkt för betäckning eller insemination.
Vid naturlig betäckning
En del ston måste vara väl i brunst för att stå för hingsten medan andra kan stå flera dagar innan, vissa ston står bara för hingsten en gång per brunst medan andra gärna tar uppåt en åtta språng. Det kan också vara en god idé att undersöka med ultraljud en bit in i betäckningen för att kontrollera att stoet verkligen har ovulerat eftersom det då inte är nödvändigt att fortsätta betäcka med risk för att stoet slår mot hingsten så fort hon går ur brunst. Varje sto är en unik individ och symptomen på brunst kan variera mycket så det är viktigt att man lär känna varje sto noga och tar hänsyn till hennes speciella egenskaper.
Text: Veterinär Gittan Gröndahl, delvis efter texter av veterinärerna Göran Dalin och Jenny Ennerdal samt av agronom Charlotte Isaksson ur materialet Uppfödarskolan, Länsstyrelsen Dalarna. 2012-04-24
 Tipsa en vän |
 Skriv ut |
Om HästSverige
FAQ
