Det är två viktiga frågeställningar som projektet Hästliv ska utreda. Ett centralt område i projektet är hur hästägare ska hantera den situation som uppstår när hästen av någon anledning måste avlivas.
Projektet har initierats av ett antal hästorganisationer och drivs av HNS i samarbete med Jordbruksverket, LRF och SLU.

Genom projektet Hästliv vill initiativtagarna skapa förutsättningar för att öka andelen hästar som slaktas till livsmedel istället för att avlivas.
Dessutom ska projektet sprida kunskap om både slakt och annan avlivning. Tydlig information och ökade kunskaper om innebörden av olika alternativ kan underlätta för hästägare att välja det alternativ som passar dem när de ska skiljas från sin häst.

Ämne som engagerar
-Det är ett mycket spännande projekt att jobba med, just för att det engagerar så många! Alla jag pratar med har åsikter, erfarenheter och känslor att dela med sig av, säger Karolina Thorell, projektledare för Hästliv.

Under de senaste tjugo åren har slakten av hästar i Sverige minskat betydligt. Majoriteten av hästägarna väljer istället att avliva hästen hemma och därefter omhändertas kroppen på olika sätt, en hantering som är mycket kostsam för hästägare.

Målet med projektet är att fler av Sveriges hästar vid avlivning går till slakt och kommer in i livsmedelskedjan än vad som sker idag. Om fler hästar ska kunna slaktas krävs bland annat att användning och förståelse för hästpassen förbättras hos såväl hästägare som veterinärer.

Dessutom behöver befintliga slaktstrukturer och konsumtionsvanor undersökas för möjligheter till utveckling. Projektet samarbetar bland annat med avelsorganisationer, slakterier och charkuteriföretag.

Flera fördelar med slakt
Karolina Thorell har under 2012 kartlagt vad som händer med hästar vars liv avslutas. Hon ser tydliga fördelar med en ökad slakt istället för att avliva hästarna.

-Vid slakt tas hästens resurser tillvara när den går in i livsmedelskedjan, vilket är positivt ur ett globalt perspektiv då stora delar av världen lider av livsmedelsbrist. Dessutom innebär det en inkomst för hästägaren att låta hästen gå till slakt jämfört med om hästen avlivas. Att avliva en häst och se till att hästkroppen tas om hand är dyrt.

Samtidigt krävs det att hästägare och även veterinärer tänker i nya banor om fler hästar ska kunna användas inom livsmedelsproduktionen. Vissa läkemedel har livstids karens och om ett sådant används kan den hästen aldrig gå till slakt. För att hålla kontroll på bruket av läkemedel med lång karens har hästens pass en viktig funktion. Behandling med vissa läkemedel måste föras in i passet vilket inte alltid sker idag.

-Jag upplever att de svåraste områdena i projektet är att försöka skapa förståelse för passhantering, men också arbetet med att påverka djupt rotade åsikter om slakt. Det är viktigt att vi börjar prata om de här frågorna, trots att det är jobbigt! Både för miljön och för våra hästars skull, säger Karolina Thorell.

För mer information:
Karolina Thorell, 08-799 28 75
karolina.thorell@nshorse.se

Läs mer om avlivning, slakt och hur hästkroppen tas om hand på HästSverige